Video

Se filmerna från konferensen om hur EU påverkar tillsynen.

Föreläsningar med Hans-Eric Holmqvist, Swedac, Michael Borchers, Statskontoret, Jane Reichel, juridiska institutionen Uppsala universitet, Jerker Stattin, SKL, Anne Wadesz-Nilsson, Konkurrensverket och Anne-Christine Salomonsson, Livsmedelsverket.

Varför är EU viktigt för myndigheterna - tillsynen i sitt politiska sammanhang (Hans-Eric Holmqvist, Swedac) from Tillsynsforum on Vimeo.

Är huvudmannaskapet för tillsynen svenskt eller EU? from Tillsynsforum on Vimeo.

Ansvaret för själva regelboken - svenskt eller EU? from Tillsynsforum on Vimeo.

EU och tillsyn via kommunala myndigheter - same same but different from Tillsynsforum on Vimeo.

EU detaljstyr tillsynen inom Jordbruksområdet from Tillsynsforum on Vimeo.

Hur påverkas Konkurensverkets tillsynen av EU? from Tillsynsforum on Vimeo.

Hur påverkas Livsmedelsverkets tillsyn av EU? from Tillsynsforum on Vimeo.

 

Missade du något eller några av föredragen från vårkonferensen med temat Lean - tillsyn med strukturerat förnuft? Eller vill du se dem igen?

Här har du chansen att titta på Gudrun Antemar, riksrevisor, Stefan Attefall, civil- och bostadsminister, Peter Ehn, utredare på statskontoret, Marcus Toremar, Migrationsverket och Anders Hugnell som arbetar på Kungliga Tekniska Högskolan och Implement MP AB.

Stefan Attefall, civil- och bostadsminister med ansvar för bl.a. förvaltningspolitiska frågor from Tillsynsforum on Vimeo.

Marcus Toremar, Lean Manager Migrationsverket, initiativtagarna till det statliga nätverket för Lean from Tillsynsforum on Vimeo.

Anders Hugnell, KTH och Implement MP AB – om Lean som metod inom offentlig sektor och hur man kommer igång. from Tillsynsforum on Vimeo.

Gudrun Antemar, Riksrevisor - om erfarenheter från effektivitetsgranskningar from Tillsynsforum on Vimeo.

Peter Ehn, Statskontoret from Tillsynsforum on Vimeo.

Skolinspektionen och sociala medier from Tillsynsforum on Vimeo.

Skolinspektionen har två Facebook-sidor, en om Skolinspektionen som heter Skolinspektionen tittar på: och en som handlar om Barn- och elevombudets arbete och där man främst diskuterar kränkningar i skolan och hur man kan stoppa dem. Den heter 0Kskola. 0Kskola har funnits i drygt ett år och har cirka 1 500 följare, Skolinspektionen tittar på: startadelite senare och har cirka 750 följare.

Skolinspektionen har också haft ett Twitter-konto i två år, där man har runt 1 300 följare. Dessutom ordnar myndigheten regelbundet chattar på Skolinspektionen.se.

Joanna Abrahamsson är moderator för Facebook-sidorna. Hon arrangerar också chattarna.

– Vi ser sociala medier som ett bra sätt att nå människor som via nya kanaler. På Facebook och Twitter informerar vi till exempel om skadeståndsbeslut och resultan av våra granskningar. Jag brukar även tipsa om när våra medarbetare medverkar i media.

– Som moderator på Facebook besvarar jag frågor och stimulerar till diskussion.

Chattarna arrangeras om särskilda frågor eller med särskilda personer, till exempel i samband med att Skolinspektionen presenterar resultatet av en större granskning. Då brukar chatten ligga ute på webben ett par dagar i förväg, för att ge folk möjlighet att skicka in frågor i förväg. Som mest har Skolinspektionen fått in 50 frågor till en chatt. Frågan och svaret publiceras sedan på samma gång på chatten.

– Vi väljer vilka frågor vi svarar på, men vi försöker förstås svara på så många som möjligt. Vi ser detta som ett bra sätt att öppna för dialog med alla dem som är intresserade av vår verksamhet.

Försäkringskassan och socialamedier from Tillsynsforum on Vimeo.

Kring statens perspektiv och om Försäkringskassans förhållande tilll sociala medier berättade Stig Orustfjord vid Tillsynsforums konferens.

Stig Orustfjord påpekade att Försäkringskassan inte har tillsyn, men däremot kontroll över de drygt 200 miljarder kronor i olika ersättningar som myndigheten betalar ut varje år.

I kontrollverksamheten följer Försäkringskassan sociala medier, till exempel bloggar, Twitterflöden och olika forum på Internet. Vanliga hemsidor kan naturligtvis också bevakas och denna aktiva omvärldsbevakning skiljer sig egentligen inte från hur myndigheten hämtar intressant information i till exempel lokalpressen, påpekade Stig Orustfjord.

Att verka i det fördolda i olika sociala medier och provocera fram uppgifter vore däremot oetiskt och Försäkringskassan har inte heller någon sida där enskilda kan anmäla andra, vilket förekommer i flera länder i övriga EU. Det händer dock att kassan får information om uppgifter som finns på nätet.

Kort sagt ansåg Stig Orustfjord att de sociala medierna är en kanal bland andra som framför allt är bra för omvärldsbevakning.

CSN och sociala medier from Tillsynsforum on Vimeo.

Linda Jansson berättade om bakgrunden till CSN:s beslut att inte ge sig in i sociala medier.

Beslutet att inte i nuläget ge sig in i sociala medier är väl underbyggt. I en undersökning visade det sig att målgruppen helst söker via webbplatsen eller ringer. Bara 14 procent tyckte att CSN skulle finnas på till exempel Facebook eller Twitter.

– Det är också svårt för oss att svara på frågor i sociala medier eftersom de ofta rör ekonomiska förhållanden. Vanligaste frågorna är när pengarna kommer eller hur man gör om man inte kan betala, säger Linda Jansson.

Däremot har de använt internet för att leta efter personer som saknar en giltig adress hos CSN och som ibland inte har betalat sina skulder. De har bland annat utnyttjat Linkedin och Myspace, två webbplatser för nätverk mellan människor.

– Ibland försvann profilen från Linkedin snabbt när vi hörde av oss. Men en del sa att det var bra att vi hittade dem.

CSN har också haft en chatt för att hjälpa människor med e-ansökan på webben. 74 procent tyckte att de hade fått det svar de behövde via chatten.

Med sig hem fick Linda ett tips från Brit Stakston, mediestrateg på JMW Kommunikation. Brit tyckte att de som fyllt i en e-ansökan skulle kunna tipsa andra via till exempel Facebook genom en dela-knapp på CSN:s webb.

Läs Linda Janssons presentation här.