Den 27 april arrangerades återigen ett Tillsynsforum på Nalen! Drygt 140 deltagare från 29 olika tillsynsmyndigheter runt om i landet deltog.

Temat för konferensen var “Riskbaserad tillsyn – hur kommer vi dit?”. Dagen bjöd på en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar och en paneldiskussion vilka var och en syftade till att ge deltagarna inspiration och nya kunskaper. Moderator för dagen var Agnes Gidlund, från Skolinspektionen, som med en säker hand och stort engagemang lotsade deltagarna genom dagen.

På Youtube kan du hitta videos på samtliga presentationer.

Sammanfattning och presentationer

Moderator Agnes Gidlund introducerade konferensen som sedan öppnades av Ingrid Cherfils, direktör för strategisk utveckling och förvaltning på Transportstyrelsen och tillika ordförande i Tillsynsforums styrgrupp. Ingrid berättade om valet av tema för konferensen och hoppades att dagen skulle bjuda på nya kunskaper och idéer. Ingrid passade också på att nämna Tillsynsforums unika roll som nätverk för tillsynsmyndigheterna.

Hur optimera mellan olika tillsynsmetoder?

Först ut bland dagens föreläsare var Martin Bäckström, Konkurrensverket, som höll ett föredrag med titeln ”Hur optimera mellan olika tillsynsmetoder?”. Martin började med en kort introduktion till Konkurrensverkets verksamhet och den nya enheten för konkurrensfrågor inom livsmedelskedjan (Enheten för otillbörliga handelsmetoder) som etablerades 2021. Martin berättade sedan på ett målande sätt om hur Konkurrensensverket tänker kring användandet av ”hårda” (föreläggande, platsundersökningar och vittnesförhör) och ”mjuka” tillsynsmetoder. Han poängterade angående det sistnämnda att det är viktigt med information och kommunikation för att bygga förtroende för Konkurrensverket som aktör. Han berättade bland annat om återkommande sittningar med de (få) aktörerna inom livsmedelskedjan, nyhetsbrev och digitala öppna hus.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Piska eller morot?

Dagens andra föreläsare, Mari Gremlin och David Johansson, kom från Fastighetsmäklarinspektionen.  De höll ett föredrag som behandlade frågan ”Vad funkar bäst, piska eller morot? Eller konsten att utveckla god fastighetsmäklarsed.” Föredraget inleddes med en kort redogörelse för Fastighetsmäklarinspektionen verksamhet. Fastighetsmäklarinspektionen utlokaliserades till Karlstad 2017. I samband med utlokaliseringen lämnade nästan alla tidigare anställda myndigheten. Mari och David berättade kort om resan med att återetablera myndigheten under åren 2017–2022. Fastighetsmäklarinspektionens uppdrag innefattar registrering, tillsyn och information. Fortlöpande kontroller av den enskilde mäklaren sker efter registrering. Man tillsynar även mäklarföretagen. Tillsynen utgår bl.a. från anmälningar och tematisk granskning. Myndigheten försöker aktivt skapa utrymme för att göra mer av det sistnämnda, men hade en stor ökning av antalet anmälningar under pandemiåren. Man arbetar också aktivt med att öka inrapporteringen av penningtvättsbrott.

Av beskrivningen framgick också den komplexa rollen som en fastighetsmäklare har som ombud för både köparen och säljaren. Det är den enskilde mäklaren och inte mäklarföretaget som är ansvarigt för eventuella felgrepp. Fastighetsmäklarbranschen omfattar 8 000 mäklare och 2 000 mäklarföretag. En strukturomvandling från enmansföretag till stora franchisekedjor har ägt rum. De finns två olika branschorganisationer som 95 procent av mäklarna är medlemmar i.

Fastighetsmäklarinspektionen strävar efter att åstadkomma en trygg fastighetsförmedling. Det finns tre näringar för detta: (1) målfokus, (2) innovationsförmåga och (3) kollektiv förmåga. Man vill hjälpa aktörerna att göra rätt, men också aktivt använda sig av sanktioner vid fel.  Mari och David nämnde två olika sätt att skapa god fastighetsmäklarsed: (1) via praxis och (2) ingå branschöverenskommelser. De såg många fördelar med den sistnämnda metoden, men berättade att det hittills gått trögt med att upprätta sådana överenskommelser. Sammanfattningsvis ansåg Mari och David att det är viktigt att anpassa insatser och prova nytt samt att det behövs både piska och morot.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Perspektiv på beslutsprocessen

Förmiddagen avslutades med att Ingrid Gustafsson, forskare vid SCORE, Stockholms universitet, höll ett föredrag om olika perspektiv i beslutsprocessen. Föredraget kretsade kring beslut, icke-beslut och ansvar. Ingrid ville bidra med nya tankar och idéer, kanske inte lämna några svar men bidra till formuleringen av nya frågor.

Ingrid utgick från ett antal antaganden kring ansvar och beslut och hur dessa förhåller sig till varandra. Hon menade till exempel att i vissa situationer kan beslut leda till mindre ansvar genom att fattandet av många beslut kan ge intrycket av skenbart effektiv verksamhet. Vissa beslut är däremot svårare att fatta eftersom de tydliggör ansvaret. Hon menade att om vi tydliggör ansvaret kommer vi att göra tydligare beslut.

Tillämpad AI hos Skatteverket

Sedan lunchen avnjutits berättade Andreas Voxberg och Marcus Bräutigam, Skatteverket, om ”AI i Skatteverkets tjänst”. Skatteverket har ett omfattande arbete med IT-utveckling kopplat till AI. Andreas och Marcus redogjorde för bakgrunden till AI och att definitionen av själva begreppet varierat genom åren. De nämnde rationella system (exempelvis expertmodeller) och lärande rationella system (maskininlärning) och konstaterade att det finns mycket att förhålla sig till.

På Skatteverket har AI bidragit till en stor effektivisering av arbetsflöden. Bland annat har stora mängder dokument översatts, miljontals konversationer med skattebetalare genomförts (chatroboten Skatti) och stora mängder e-post sorterats. AI har också använts till olika typer av riskvärderingar och automation av ärendehanteringen.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Paneldiskussion

Nästa programpunkt var en paneldiskussion under ledning av moderatorn Agnes Gidlund där generaldirektörerna Rikard Jermsten (Konkurrensverket) och Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen) samt forskaren Ingrid Gustafsson (SCORE, Stockholms universitet) reflekterade över konferensens tema i allmänhet och AI i synnerhet. Det framkom bland annat att både piska och morot behövs i tillsynen, men att det sistnämnda trots allt är att föredra om det finns möjlighet. Både Rikard och Jonas såg stora möjligheter med AI utifrån olika aspekter.

Forskning, myter och falska nyheter

Dagens avslutades med en inspirationsföreläsning av Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska Institutet, som pratade om forskning, myter och falska nyheter. Emma beskrev den s.k. expertparadoxen, d.v.s. att man ibland lyssnar för lite på experter och ibland för mycket. Emma gav bland annat råd om när det finns anledning att förhålla sig kritiskt till utlåtanden från olika experter samt hur man själva bör agera i en expertroll.

Avslutning

Dagen avslutades av Ingrid Cherfils och Agnes Gidlund som tillsammans summerade dagen och tackade alla föreläsare och deltagare för en givande dag. I samband med avslutningen gavs deltagarna möjlighet att komma med feedback på konferensen samt uppslag till ämnen för kommande konferenser.