Är det fusk att rätta till saker redan innan tillsynsbesöket? Skulle det inte vara bättre att lyfta fram också det positiva i tillsynsrapporten? Är dagens system för tillsyn det mest ultimata? Vid den avslutande paneldiskussionen på Tillsynsforums vårkonferens tog panelen upp de mest spännande trådarna från dagen.
I panelen deltog Thomas Nilsson, Skolinspektionen, Henrik Andersson, Karolinska sjukhuset, Catarina Danestig Sjögren, SSM, Fredrik von Malmborg, Enigma omsorg, Margaretha Addén Mårtensson, Socialstyrelsen samt Robert Waardal, Rörentreprenörernas friskola. Diskussionen modererades av Anders Jonsson.
Den ultimata tillsynen
Moderatorn inledde diskussionen med att be panelens representanter från tillsynsmyndigheterna att reflektera över deras egna system för tillsyn och om de ansåg det vara det mest ultimata?
Margaretha Addén Mårtensson från Socialstyrelsen menade att inget system är helt ultimat och att de synpunkter som framförs, bland annat under konferensen, är något de tar till sig för att kunna bli ännu bättre tillsynare. Exempelvis var förslaget med att låta brukare få frågorna i förväg, även vid oanmälda besök, något som skulle kunna övervägas i framtiden.
Catarina Danestig Sjögren från Strålsäkerhetsmyndigheten höll med om att tillsynsverksamheten alltid kan förbättras och att man ska arbeta kontinuerligt med utvecklingsmöjligheter. Hon ville även lyfta ansvarsfrågan och att det är viktigt att tydliggöra den. Ansvaret att följa krav ligger på högsta ledningen i organisationen. Sjögren menade även att organisationerna måste jobba mer inom organisationen för att bli bättre på att prioritera för att kunna förbättra rätt saker. Henrik Andersson från Karolinska sjukhuset höll delvis med Sjögren, men ur hans perspektiv som tillsynsobjekt, är det viktigt att tillsynare även tar viss hänsyn till resursfrågan. Oftast finns inte de resurser som krävs för att utföra alla åtgärder vilket resulterar i att andra områden måste stryka på foten.
Tillsynsobjekten vill ha goda råd
Ett annat område som diskuterades under passet var att det bara påpekas brister i tillsynsrapporten och tillsynsobjektens efterfrågan av handledning och förslag på förbättringar. Thomas Nilsson från Skolinspektionen menade att anledningen att det bara anges avvikelser i rapporten är för att det är just det som ligger i deras uppdrag. Det har i tidigare projekt testats att ge både positiv och negativ kritik men då visade det sig att tillsynsobjektet inte alltid förstod vad de skulle förbättra. Danestig Sjögren förklarade att i föreläggandet från SSM syns bara bristerna, men om man däremot läser hela rapporten så går det att läsa förbättringsmöjligheter.
Från de tillsynades håll önskades generellt en ännu bättre dialog och rådgivning från tillsynaren. Även om det på det hela taget fungerade bra ansågs detta område ändå kunna förbättras.
Följer inte upp åtgärder
Diskussionen gick sedan över på det angränsande ämnet återinspektioner och om tillsynarna även tittar på om förändringarna gett effekt. Danestig Sjögren menade att de tittar både på vidtagna åtgärder och på effekten av dessa, men att många landsting tyvärr är ganska dåliga på att dokumentera effekter av gjorda åtgärder. Landstingen behöver bli bättre på att kontinuerligt jobba med uppföljning så att det lättare går att följa utvecklingen. Andersson höll med om att uppföljningsarbetet kunde förbättras men framhöll även att Karollinska sjukhuset blivit mycket bättre på detta område de senaste tre åren. Detta mycket tack vare just inspektionerna. Malmborg återvände till resursfrågan som tidigare diskuterats och menade att resursbristen blir tydlig vid oanmälda tillsynsbesök, särskilt eftersom deras verksamhet synas av många tillsynsverksamheter. Något annat måste då alltid prioriteras bort.
Fusk att fixa i förväg?
Ett av de sista ämnena som diskuterades var om panelens deltagare delade uppfattningen att det var ”fusk” att ordna/förbättra dokumentation innan tillsynen skedde, en uppfattning som enligt Emma Eks avhandling var ganska vanligt förekommande bland tillsynsobjekten. Åsikterna i panelen var något delade. Waardahl ansåg att vetskapen om att en inspektion är på gång var en bra motivation att kolla igenom och se till att dokumentationen som efterfrågades var i sin ordning. Malmborg delade delvis den åsikten och menade att dokumentationen oftast funkar bättre inför den aviserade tillsynen i jämförelse med den oanmälda. Andersson såg däremot ingen poäng med att fixa papprena i förväg för att komma lindrigare undan vid inspektionen. Nilsson tyckte däremot att det från en tillsynares perspektiv kunde finnas en viss poäng med att tillsynsobjektet förarbetar istället för att invänta inspektionens rapport. Han drog bland annat ett exempel om skolbibliotek, vars huvudmän väntat med att utrusta bibilioteken till fullo tills man sett vad inspektionen anmärker på. Ett beteende som inte ligger i linje med att ge barnen bästa möjliga förutsättningar.
