Den 27 april arrangerades återigen ett Tillsynsforum på Nalen! Drygt 140 deltagare från 29 olika tillsynsmyndigheter runt om i landet deltog.

Temat för konferensen var “Riskbaserad tillsyn – hur kommer vi dit?”. Dagen bjöd på en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar och en paneldiskussion vilka var och en syftade till att ge deltagarna inspiration och nya kunskaper. Moderator för dagen var Agnes Gidlund, från Skolinspektionen, som med en säker hand och stort engagemang lotsade deltagarna genom dagen.

På Youtube kan du hitta videos på samtliga presentationer.

Sammanfattning och presentationer

Moderator Agnes Gidlund introducerade konferensen som sedan öppnades av Ingrid Cherfils, direktör för strategisk utveckling och förvaltning på Transportstyrelsen och tillika ordförande i Tillsynsforums styrgrupp. Ingrid berättade om valet av tema för konferensen och hoppades att dagen skulle bjuda på nya kunskaper och idéer. Ingrid passade också på att nämna Tillsynsforums unika roll som nätverk för tillsynsmyndigheterna.

Hur optimera mellan olika tillsynsmetoder?

Först ut bland dagens föreläsare var Martin Bäckström, Konkurrensverket, som höll ett föredrag med titeln ”Hur optimera mellan olika tillsynsmetoder?”. Martin började med en kort introduktion till Konkurrensverkets verksamhet och den nya enheten för konkurrensfrågor inom livsmedelskedjan (Enheten för otillbörliga handelsmetoder) som etablerades 2021. Martin berättade sedan på ett målande sätt om hur Konkurrensensverket tänker kring användandet av ”hårda” (föreläggande, platsundersökningar och vittnesförhör) och ”mjuka” tillsynsmetoder. Han poängterade angående det sistnämnda att det är viktigt med information och kommunikation för att bygga förtroende för Konkurrensverket som aktör. Han berättade bland annat om återkommande sittningar med de (få) aktörerna inom livsmedelskedjan, nyhetsbrev och digitala öppna hus.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Piska eller morot?

Dagens andra föreläsare, Mari Gremlin och David Johansson, kom från Fastighetsmäklarinspektionen.  De höll ett föredrag som behandlade frågan ”Vad funkar bäst, piska eller morot? Eller konsten att utveckla god fastighetsmäklarsed.” Föredraget inleddes med en kort redogörelse för Fastighetsmäklarinspektionen verksamhet. Fastighetsmäklarinspektionen utlokaliserades till Karlstad 2017. I samband med utlokaliseringen lämnade nästan alla tidigare anställda myndigheten. Mari och David berättade kort om resan med att återetablera myndigheten under åren 2017–2022. Fastighetsmäklarinspektionens uppdrag innefattar registrering, tillsyn och information. Fortlöpande kontroller av den enskilde mäklaren sker efter registrering. Man tillsynar även mäklarföretagen. Tillsynen utgår bl.a. från anmälningar och tematisk granskning. Myndigheten försöker aktivt skapa utrymme för att göra mer av det sistnämnda, men hade en stor ökning av antalet anmälningar under pandemiåren. Man arbetar också aktivt med att öka inrapporteringen av penningtvättsbrott.

Av beskrivningen framgick också den komplexa rollen som en fastighetsmäklare har som ombud för både köparen och säljaren. Det är den enskilde mäklaren och inte mäklarföretaget som är ansvarigt för eventuella felgrepp. Fastighetsmäklarbranschen omfattar 8 000 mäklare och 2 000 mäklarföretag. En strukturomvandling från enmansföretag till stora franchisekedjor har ägt rum. De finns två olika branschorganisationer som 95 procent av mäklarna är medlemmar i.

Fastighetsmäklarinspektionen strävar efter att åstadkomma en trygg fastighetsförmedling. Det finns tre näringar för detta: (1) målfokus, (2) innovationsförmåga och (3) kollektiv förmåga. Man vill hjälpa aktörerna att göra rätt, men också aktivt använda sig av sanktioner vid fel.  Mari och David nämnde två olika sätt att skapa god fastighetsmäklarsed: (1) via praxis och (2) ingå branschöverenskommelser. De såg många fördelar med den sistnämnda metoden, men berättade att det hittills gått trögt med att upprätta sådana överenskommelser. Sammanfattningsvis ansåg Mari och David att det är viktigt att anpassa insatser och prova nytt samt att det behövs både piska och morot.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Perspektiv på beslutsprocessen

Förmiddagen avslutades med att Ingrid Gustafsson, forskare vid SCORE, Stockholms universitet, höll ett föredrag om olika perspektiv i beslutsprocessen. Föredraget kretsade kring beslut, icke-beslut och ansvar. Ingrid ville bidra med nya tankar och idéer, kanske inte lämna några svar men bidra till formuleringen av nya frågor.

Ingrid utgick från ett antal antaganden kring ansvar och beslut och hur dessa förhåller sig till varandra. Hon menade till exempel att i vissa situationer kan beslut leda till mindre ansvar genom att fattandet av många beslut kan ge intrycket av skenbart effektiv verksamhet. Vissa beslut är däremot svårare att fatta eftersom de tydliggör ansvaret. Hon menade att om vi tydliggör ansvaret kommer vi att göra tydligare beslut.

Tillämpad AI hos Skatteverket

Sedan lunchen avnjutits berättade Andreas Voxberg och Marcus Bräutigam, Skatteverket, om ”AI i Skatteverkets tjänst”. Skatteverket har ett omfattande arbete med IT-utveckling kopplat till AI. Andreas och Marcus redogjorde för bakgrunden till AI och att definitionen av själva begreppet varierat genom åren. De nämnde rationella system (exempelvis expertmodeller) och lärande rationella system (maskininlärning) och konstaterade att det finns mycket att förhålla sig till.

På Skatteverket har AI bidragit till en stor effektivisering av arbetsflöden. Bland annat har stora mängder dokument översatts, miljontals konversationer med skattebetalare genomförts (chatroboten Skatti) och stora mängder e-post sorterats. AI har också använts till olika typer av riskvärderingar och automation av ärendehanteringen.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter.

Paneldiskussion

Nästa programpunkt var en paneldiskussion under ledning av moderatorn Agnes Gidlund där generaldirektörerna Rikard Jermsten (Konkurrensverket) och Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen) samt forskaren Ingrid Gustafsson (SCORE, Stockholms universitet) reflekterade över konferensens tema i allmänhet och AI i synnerhet. Det framkom bland annat att både piska och morot behövs i tillsynen, men att det sistnämnda trots allt är att föredra om det finns möjlighet. Både Rikard och Jonas såg stora möjligheter med AI utifrån olika aspekter.

Forskning, myter och falska nyheter

Dagens avslutades med en inspirationsföreläsning av Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska Institutet, som pratade om forskning, myter och falska nyheter. Emma beskrev den s.k. expertparadoxen, d.v.s. att man ibland lyssnar för lite på experter och ibland för mycket. Emma gav bland annat råd om när det finns anledning att förhålla sig kritiskt till utlåtanden från olika experter samt hur man själva bör agera i en expertroll.

Avslutning

Dagen avslutades av Ingrid Cherfils och Agnes Gidlund som tillsammans summerade dagen och tackade alla föreläsare och deltagare för en givande dag. I samband med avslutningen gavs deltagarna möjlighet att komma med feedback på konferensen samt uppslag till ämnen för kommande konferenser.

Den 28 april arrangerades återigen ett Tillsynsforum på Nalen! Knappt 80 deltagare från nästan 20 olika tillsynsmyndigheter runt om i landet deltog.

Temat för konferensen var “Effektivisering och samverkan inom tillsynen”. Dagen bjöd på en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar vilka var och en syftade till att ge deltagarna inspiration och nya kunskaper. Moderator för dagen var Frida Boisen som med en säker hand och stort engagemang lotsade deltagarna genom dagen.

Sammanfattning och presentationer

Konferensen öppnades av Ingrid Cherfils, direktör för strategisk utveckling och förvaltning på Transportstyrelsen och tillika ordförande i Tillsynsforums styrgrupp. Ingrid berättade om syftet med Tillsynsforum och med dagen. Ingrid hoppades att dagen skulle bjuda på nya kunskaper och idéer om vad tillsynsmyndigheterna kan göra tillsammans. Ingrid passade också på att nämna Tillsynsforums unika roll som nätverk för tillsynsmyndigheterna.

Först ut bland dagens föreläsare var Christina Jarnemo, tf. enhetschef på Konsumentverket, som höll ett föredrag om ”Hallå Konsument!”, som är en rikstäckande upplysningstjänst för konsumenter. Konsumentverket samordnar den förordningsstyrda samverkan mellan bland annat 17 myndigheter, som står bakom ”Hallå Konsument!”. Christina berättade om bakgrunden och utmaningarna med att utveckla tjänsten samt formerna för samverkan.

Därefter följde en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter från samverkan med andra myndigheter i olika aspekter. Flera grupper delade med sig av sina erfarenheter för storgruppen och det kunde konstateras att det fanns en hel del olika utmaningar, men också förslag hur samverkan kunde förbättras.

Dagens andra föreläsare var författaren och föreläsaren Lennart Wittberg, tidigare utvecklingsstrateg på Skatteverket. Lennarts föredrag behandlade frågan om att ta steget från organisationseffektivitet till systemeffektivitet. Med detta menas kortfattat att inte bara den egna organisationen kan vara utgångspunkten för förnyelsen av den offentliga verksamheten (Vad har organisationens arbete lett fram till) utan man måste se till hela systemets funktionssätt för att i slutändan nå fram till ett resultat som gynnar dem som omfattas av systemet (vilka effekter har vi uppnått tillsammans). Lennart beskrev problemet med att ett för stort fokus på att kunna mäta det man gör ofta har blivit viktigare än att göra rätt saker. Lennart beskrev vidare utmaningen i att myndigheter ofta arbetar i komplexa system och tenderar till att fokusera på de olika delarna och glömmer bort interaktionen mellan dessa och att det överordnade syftet då lätt tappas bort. Lennart avrådde avslutningsvis från att använda ordet tillsynsobjekt, som han menade hade en avståndstagande betydelse.

Förmiddagen avslutades med att förvaltningsministern, statsrådet Ida Karkiainen, skickade en hälsning via en förinspelad video. Ministern redogjorde bland annat för regeringens krav på tillsynsmyndigheterna att ha förmåga till omprövning och nytänkande; Tillsynen ska säkerställa efterlevnaden av lagar, förordningar och föreskrifter. Syftet är också att underlätta för medborgaren, företagen och institutioner genom ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet, men genom ett lärande arbetssätt tillsammans med tillsynsobjekten kan ni också fånga upp om regelverken är aktuella och ändamålsenliga. Här har ni som myndigheter ett stort ansvar. Era regelverk ska inte vara mer detaljerade än nödvändigt. Det är viktigt att ni identifierar de regler som behöver förändras.
Ida framhöll vidare vikten av tillsynen samordnas Hon berättade att länsstyrelserna fått i uppdrag att analysera förutsättningarna att utöva tillsyn utifrån en gemensam planering och gemensamma arbetsmetoder. i syfte att underlätta för medborgare företag och institutioner samt främja effektivitet.

Efter ministerns anförande följande en paneldiskussion där generaldirektörerna Ulf Hammarström (Swedac), Jonas Bjelfvenstam (Transportstyrelsen) och Clas Olsson (ekonomistyrningsverket) reflekterade över ministerns anförande. Det framkom bland annat att en svårighet vid samverkan är att reglerna inte alltid går ihop på totalen och att offentlighets- och sekretesslagens krav kan innebära ett hinder för samverkan. För att lyckas med samverkan bör denna enligt panellisterna regleras i avtal samt definieras och följas upp. Clas Olsson framhöll också särskilt att myndigheterna framöver behöver effektivisera sin verksamhet genom automatisering och digitalisering (i samverkan).

Sedan lunchen avnjutits höll Jakob Hellman, enhetschef för innovationsledning på Vinnova, en workshop om nya arbetssätt i offentlig sektor för att proaktivt hantera risker och möjligheter. Workshopen föregicks av en introduktion på temat ”Försöksverksamhet, datadrivet och systemtänkande – vad är morgondagens arbetssätt för reglering och samverkan”. Deltagarna delade med sig av flera intressanta erfarenheter via Mentimeter och muntliga redovisningar.

Efter detta följde konferensens internationella inslag med Claudio Trevisan, Principal coordinator – Standardisation and SMS, EASA (Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet). Claudio berättade initialt om EASA:s organisation och uppdrag. Sedan följde en redogörelse för EASA:s tillsynsuppdrag med fokus på bl.a. avvägning mellan detaljerade krav och funktionskrav och riskbaserad tillsyn. Claudio beskrev vidare att de övergripande framgångsfaktorerna för ett väl fungerande system inom detta område är ett språk och ett gemensamt regelverk.

Sist ut bland föreläsarna var professor Mats Alvesson från Lunds universitet. Mats berättade på ett målande sätt om riskerna för den offentliga sektorn att fokusera på fel saker och arbeta utifrån ”funktionell dumhet”, samt vad man bör tänka på för att undvika detta.

Dagen avslutades av Ingrid Cherfils och Frida Boisen som tillsammans summerade dagen och tackade alla föreläsare och deltagare för en givande dag. I samband med avslutningen gavs deltagarna möjlighet att komma med feedback på konferensen samt uppslag till ämnen för kommande konferenser.

Den 20 april arrangerade Tillsynsforum en digital konferens. Konferensen var som vanligt välfylld med knappt 130 deltagare från ett 30-tal olika tillsynsmyndigheter runt om i landet.

Temat för konferensen var “Datadrivet arbetssätt för en bättre om mer träffsäker tillsyn”. Dagen bjöd på en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar vilka var och en syftade till att ge deltagarna inspiration och nya kunskaper. Moderator för dagen var Maria Bjaring som med van hand och stort engagemang lotsade deltagarna genom dagen.

På Tillsynsforums Youtube-kanal hittar du videoklipp på samtliga presentationer från konferensen.

Sammanfattning och presentationer

Konferensen öppnades av Ingrid Cherfils, direktör för Strategisk utveckling och förvaltning på Transportstyrelsen och tillika ordförande i Tillsynsforums styrgrupp. Ingrid berättade om syftet med Tillsynsforum och med dagen. Ingrid hoppades att dagen skulle bjuda på mycket inspiration och ny kunskap.

Dagen inleddes med en gruppdiskussion, där deltagarna delade med sig av sina respektive erfarenheter från arbetet under pandemin. Några grupper redovisade sina erfarenheter för storgruppen och det kunde konstateras att pandemin inneburit en hel del utmaningar, men också att man utvecklat nya lösningar. På vissa myndigheter hade arbetet inte ändrats i någon större utsträckning. 

Först ut bland dagens föreläsare var Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som höll ett föredrag om IVO:s resa mot ett datadrivet arbetssätt. Sofia lyfte att mängden data hela tiden expanderar kraftig och att väldigt mycket tillgänglig data inte används för att utveckla och förstärka IVO:s tillsyn. Regeringen vill att myndigheten kommer framåt med arbetet med att använda datan. IVO bedriver därför ett omfattande utvecklingsarbete och anser att rätt användning av datan genom digitalisering är mycket kraftfullt verktyg. Myndigheten har en tydlig inriktning mot mer användning av data på både individ och strukturnivå, men detta är en utvecklingsprocess och man har långt ifrån alla svar idag.  

Därefter höll Sara Almér och Joacim Danielsson, tidigare delegationen för korrekta utbetalningar numera FUT-gruppen på finansdepartementet, ett föredrag om digitalisering och AI för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Sara inledde med att berätta om delegationens arbete och att dess slutbetänkande (SOU 2019:59) överlämnades till regeringen i december 2019. Sedan fortsatte Joacim att berätta om en av de sex underlagsrapporter (Digitalisering och AI för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, rapport 5) som delegationen producerade. I rapporten framkommer bland annat att korrekta utbetalningar i många fall är ett perspektiv inte beaktas när myndigheter tar fram elektroniska tjänster utan att fokus när det gäller dessa tjänster snarare ligger på användarvänlighet. Joacim framhöll bland annat att det inte finns något motsatsförhållande mellan användarvänlighet och metoder för att konstruera system som säkerställer korrekta utbetalningar. 

Efter presentationen hölls en gruppdiskussion som redovisades via Mentimeter.

Efter lunchen inledde Lisa Annaly, Head of Provider, Care Quality Comission (tillsyn över vård och omsorg, UK), med konferensens internationella inslag. Lisa berättade om CQC:s arbete med strategier för systematisk insamling och användning av data under perioden 2009-2021. Bland annat redogjorde för de stora förändringar som detta arbete genomgått under perioden. Hon berättade också om hur datan används i riskanalyser och jämförelser mellan olika tillsynsobjekt. En bland flera detaljer som nämndes var hur inspektörerna på CQC på ett digitalt överskådligt sätt får tillgång till strukturerad data om de tillsynsobjekt de besöker.

Efter detta höll Jan Gulliksen, professor i människa-datainteraktion vid KTH, en presentation om digitaliseringens transformerande kraft. Han påpekade initialt att det finns två typer av digitalisering: informationsdigitalisering (analog information transformeras till digital information) och samhällelig digitalisering (en förändring som uppkommer genom de möjligheter som den digitala tekniken ger). Jan menade att digitalisering är en ständigt pågående process och att den pågående pandemin har påskyndat utvecklingen dramatiskt. Digitaliseringen kommer bland annat att göra att kunskap åldras snabbare och att organisationers kompetensutveckling kommer att bli allt viktigare.  

Dagen avslutades av Ingrid Cherfils och Maria Bjaring som tillsammans summerade dagen och tackade alla föreläsare och deltagare för en givande dag. I samband med avslutningen gavs deltagarna möjlighet att komma med feedback på konferensen samt uppslag till ämnen för kommande konferenser.

Den 23 maj hölls Tillsynsforums vårkonferens på Nalen i Stockholm. Konferensen var som vanligt välfylld med runt 130 deltagare från ett 30-tal olika tillsynsmyndigheter runt om i landet.

Temat för konferensen var “Tillit och kontroll – ändamålsenliga metoder i tillsyn”. Dagen bjöd på en mängd intressanta och tankeväckande föreläsningar vilka var och en syftade till att ge deltagarna nya kunskaper och insikter. Moderator för dagen var Alexandra Pascalidou som med stort engagemang lotsade deltagarna genom dagen.

På Youtube kan du hitta videos på samtliga presentationer.

Sammanfattning och presentationer

Konferensen öppnades upp av Ingrid Cherfils, ställföreträdande generaldirektör för Transportstyrelsen och tillika ordförande i Tillsynsforums styrgrupp. Ingrid berättade om syftet med Tillsynsforum och med dagen. Ingrid önskade att dagen skulle bjuda på många givande diskussioner, mycket nätverkande och ett stort erfarenhetsutbyte bland deltagarna.

Först ut fick deltagarna diskutera gruppvis runt ett antal frågeställningar kring Tillsynsforum liksom deras egna behov av nätverk och samarbetspartners. Genomgående synpunkter var att Tillsynsforums konferenser är inspirerande och motiverande och att de ger ny kunskap liksom möjliggör samverkan och erfarenhetsutbyte bland deltagarna.

Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, höll därefter ett anförande om ”faktaresistens” och ”alternativa/falska nyheter”. Emma lyfte vikten av att ha ett källkritiskt förhållningssätt eftersom vi varje dag möts av en oerhört stor mängd information med låg eller obefintlig verklighetsanknytning. När en felaktig nyhet väl fått spridning hjälper sällan rättande information. Emma visade många klargörande exempel på detta.

Därefter höll Anders Stridh, strateg från Skatteverket, ett föredrag om hur Skatteverket arbetar med bemötande, tillsyn och kontroll. Anders berättade om Skatteverkets resa från ”fruktad skattefogde till uppskattad myndighet”. En viktig nyckelfaktor var att ifrågasätta deras eget sätt att vara och göra, och därefter ställa sig frågan vad de vill uppnå med det de gör. Viktigt var också att lyssna in medborgarnas åsikter, vilket gav ett viktigt bidrag till arbetet. Enligt Anders finns ingen motsättning mellan kontroll och tillit. Det är tvärt om viktigt att förena.

Bo Dahlbom, IT-professor vid Göteborgs universitet, gav därpå ett anförande under rubriken ”Framtidsutmaningar för tillsynen”. Bo beskrev att samhället nu står inför en stor digital revolution som på ett betydande sätt kommer att påverka gemene persons tillvaro och han lyfte en stor mängd exempel på detta. Samhället förändras i snabb takt och hans prognos är att vi inom kort kommer att få uppleva nya möjligheter och utmaningar som den snabba digitala utvecklingen ger oss, både som samhällsmedborgare och i vår tjänsteutövning.

Efter detta höll Anna Möller och Helena Olivestam Thorold, processutvecklare på Skolinspektionen, en presentation av Skolinspektionens olika metoder för tillsyn och syftet med dessa. Myndighetens huvudsakliga målgrupper är skolhuvudmän och skolledare, och för uppdraget att tillsyna dessa finns en bred men ändamålsenlig palett av metoder, där var och en används olika beroende på vad som ska tillsynas. För att ytterligare förfina möjligheterna till att bidra till utveckling av svensk skola sjösätter Skolinspektionen nu en ny modell: Regelbunden kvalitetsgranskning – en avvägd tillsynsmetod som kombinerar regelefterlevnad med kvalitetsaspekter.

Näst ut var riksrevisor Ingvar Mattsson från Riksrevisionen. Deltagarna fick information om Riksrevisionens arbete och framväxten av myndigheten. Riksrevisionen lyder under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Myndigheten har en oberoende ställning med ett grundlagsreglerat mandat och är därigenom säregen i sitt uppdrag. Ingvar Mattson beskrev även hur Riksrevisionens organisation och granskningsverksamhet ser ut.

Dagen avslutades av Ingrid Cherfils och Alexandra Pascalidou som tillsammans summerade dagen och tackade alla föreläsare och deltagare för en givande dag.